Fantastisk app som lär oss om kroppen

The human body

Bra program om kroppen. Nostalgi för lärarna!

Skelettet !

Det var en pojke som gick på dödensväg och hittar ett skelett.

Och blev jätte rädd.

Och tog skelettet till en arkeolog och arkeologen sa: skelettet är 100 år gammalt.

Sen vaknar  skelettet och pojken svimmar .

Skelettet slog pojken så vaknar .

Var inte rädd jag vill vara din vän sa skelettet.

Ok följ med mig hem så bjuder jag på fika   

The skeleton!

There was a boy who went on dödensväg and finds a skeleton.
And got really scared.
And took the bones to an archaeologist archaeologist said the bones are about 100 years.
Then wake up the skeleton and the boy faints.
The skeleton hit the boy so wake up.
Do not be afraid, I want to be your friend said the skeleton.
Ok follow me home so I offer coffee

Skelettet

Det var en gång en flicka som hette Stella som bodde långt långt in i skogen.

Hon bodde där med sin mamma.

En dag sa hennes mamma:

- Kan inte du gå ut och plocka några bär i skogen är du snäll?

Så Stella tog på sig sina skor och sin jacka och gick ut. Stella vandrande längre och längre in i skogen.

Till sist hittade hon ett stort körsbärsträd. Mitt framför trädet låg ett skelett. Stella sprang hem till sin mamma och sa:

- Mamma kom fort! Det ligger ett skelett framför körsbärsträdet. Men när dom kom fram var trädet borta.

Men skelettet var kvar.

- Mamma vad ska vi göra av det? sa Stella

- Jag vet inte, sa mamman. Vi kan lämna det till ett museum. Så där låg ett skelett på Ystads museum. Nästa dag skulle Stella och hennes klass till museét och dom hade så roligt. Slut

skeletal
There once was a girl named Stella who lived far, far into the woods.
She lived there with his mother.
One day her mother said:
- Can not you go out and pick some berries in the woods, please?
So Stella put on her shoes and her jacket and walked out. Stella wandering farther and farther into the woods.
Finally, she found a large cherry tree. Right in front of the tree was a skeleton. Stella ran home to her mother and said:
- Mom came fast! There is a skeleton in front of the cherry tree. But when they reached the tree was gone.
But the skeleton was left.
- Mommy what are we to make of it? said Stella
- I do not know, 'said the mother. We can leave it to a museum. So there was a skeleton at Ystad Museum. The next day would Stella and her class to the museum and they had so much fun. end

Sagan om skelettet

Det var en gång en flicka som hette Malin hon var 19 år. Hon var en reporter så hon skulle gå till skogen och leta efter grejer att skriva om. När hon kom fram till en buske sa någon:

- Malin Malin. Hon vände sig om och där stod ett skelett.

- Vem vem är du? sa hon av rädsla.  

- Jag är Josefin

- Josefin? tänkte Malin så kom hon att tänka på att hon hade en bästis som hette Josefin men hon gick bort av cancer i huvudet.

- Du har möjligtvis inte haft cancer innan du vet dog?

- Jo i huvudet. Hur så?

- Jo jag hade en bästis som hette Josefin.

- Malin! Josefin! sa båda två och föll i varandras armar. Men plötsligt hoppade en skelettkille fram.

- Kommer ni inte ihåg mig?

- Max! skrek båda två. Han var också en av kompisarna som hade gått bort av cancer. Nu var alla samlade.

- Ooo, sa Josefin. Mår mina föräldrar bra?

- Eee jaaa, sa Malin. Så dom gick först till Josefins föräldrar och sen till Max. Josefin och Max blev så glada att dom fick tillbaka sina muskler och skinn. Så allt slutade bra. Och dessutom fick Malin något väldigt bra att skriva om. Allt slutade bra och Malin, Josefin och Max kom på första sidan i tidningen. SLUT

主骨架

曾經有一個女孩叫馬林，她是19。她是一個記者，所以她會去森林，看的東西寫。當她來到灌木叢中有人說：

- 馬林馬林。她轉過身來，站在那裡的骨架。

- 你是誰？她說，與恐懼。

- 我約瑟芬

- 約瑟芬？馬林認為，因為她想起她有名為約瑟芬一個最好的朋友，但她去世的癌症的頭部。

- 你有可能沒有癌症死亡之前，你知道嗎？

- 喬的頭部。怎麼會這樣呢？

- 嗯，我有一個最好的朋友叫約瑟芬。

- 馬林！約瑟芬！表示，雙方陷入對方的武器。但突然蹦出一個骷髏的傢伙。

- 難道你不記得我嗎？

- 最大！大喊。他也是我的一個朋友已經過去了遠離癌症。現在，它被組裝。

- 噢噢噢，約瑟芬說。感覺我的父母呢？

- 的Eee JAAA說馬林。因此，他們首先去約瑟芬的父母，然後到最大。最大和約瑟芬是太高興了，他們回到自己的肌肉和皮膚。因此，所有結束。也得到了馬林的一些偉大的事情來寫。一切都結束了馬林，約瑟芬和最大的報紙的第一頁上。完

Skelettet

Det var en gång ett skelett som hette Benjamin.

Han var mycket snäll.

Han hade jättemånga ben i sig själv.

Han hade mer än 206 ben.

Han hade små och stora ben, svaga och starka ben.

Vissa ben var bra.

Benjamin var inuti en pojke.

Benjamin blev rädd.

Pojken sa till skelettet:

- Spring inte i väg jag vill bara vara din vän.

esquelético Había una vez un esqueleto llamado Benjamín. Él fue muy amable. Tenía muchísimo propio hueso. Tenía más de 206 huesos. Tenía los huesos pequeños y grandes, huesos débiles y fuertes. Algunos huesos eran buenas. Benjamin estaba dentro de un muchacho. Benjamin tenía miedo. El muchacho dijo al hueso: - No huyas Solo quiero ser tu amigo.

Skelettet

Det var en gång en pojke som hittade ett skelett. Han hittade det på ett berg.

Han blev rädd.

Han blev jagad av skelettet.

Så han sprang hem och sprang in i huset.

Skelettet bankade på dörren.

Pojken öppnade dörren.

- Vill du spela kort? sa pojken till skelettet.

- Ja gärna.

Skelettet skrek:

- Jag vann!

Pojken bjöd på kaka. Skelettet tyckte det var gott med kaka. Sen blev de vänner.

There once was a boy who found a skeleton. He found it on a mountain.
He was scared.
He was chased by the skeleton.
So he ran home and ran into the house.
The skeleton was pounding on the door.
The boy opened the door.
- Do you play cards? said the boy to the bone.
- Yes please.
The skeleton shouted:
- I won!
The boy offered cake. The skeleton found there was plenty of cake. Then they became friends.

Kroki och portätt på Ystads konstmuseum