Vi i klass 6 på Ängaskolan i Ystad bloggar för att föräldrar, släktingar, kompisar och resten av världen
ska få ta del av vad vi lär oss. Vi bloggar också för att skapa kommunikation med omvärlden,
förmedla vårt kunskapande och för att det gör skolan ännu mera meningsfull och utmanande.
Lär av oss och låt blommorna på kunskapsängen blomma!

måndag 1 oktober 2012

Den märkliga planeten Spöko

Det var en gång två rymdvarelser som hette Elak och Pucko.
De levde på planeten Spöko. Det var en kuslig planet.
Där växte köttätande växter och dödliga växter som var giftiga. Då sa Pucko:
- Växer det inte discoblommor?
- Nej, sa Elak.
- Är du ett Pucko?
- Ja det är jag, sa Pucko. Då hoppade dom in i sitt Ufo och skapade en ny planet som hette Elak och Puckoplaneten. Pucko hade en clownnäsa och tre blå och gula ögon. Han hade två tungor och han var grön och hade antenner. Elak hade sju ögon, två näsor, lila armar och lila antenner och han hade en rosa stjärna på magen.
De åt jord och maskar. De försökte stjäla månen med sin Krympinator.
De pratade med tungan.
En dag tog de sitt Ufo och åkte till Tellus. Där stod två flickor, Natha och Em båda och hörde ett konstigt brak.
De gömde sig i en buske. När de tittade ut ur busken stod dom där, Elak och Pucko.  De smög ut ur busken och försiktigt fram till dom. Då sa dom:
- Hfqegrjwebfjefvenrhrwfwhgjktrjn. De betydde, vad gör dom här?
Dom kidnappade de två flickorna och låste in dem i fängelsehålan på planeten Spöko. Sen klädde dom ut sig till Natha och Em och så åkte dom till Tellus igen och snokade på deras skola. De två flickorna hittade två laserpistoler och brände ut sig ur fängelsehålan och åkte raketen hem till Tellus. Då såg dom Pucko och Elak och de började bråka. Sen tog flickorna av maskerna på Elak och Pucko och ringde polisen.

Slutet gott allting gott.

2 kommentarer:

  1. En så´n spännande och fartfylld historia. Jag har prnumererat på er blogg så att jag får reda på när det är något nytt. Hälsningar Rektor Ulf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad roligt att du läser vår blogg. Hoppas att du tycker att den är bra.
      Hälsningar
      Anna

      Radera